isolas.blogg.se

Avsnitt 4:

Publicerad 2014-04-09 21:47:00 i Allmänt,

Hon ljuger oftare än vad hon egentligen skulle vilja erkänna.
Hon skulle även vilja påstå att hon inte vet varför hon gör det, men det skulle också vara en lögn.
Om det bara var oskyldiga och fint små vita lögner så skulle det kanske inte spela någon roll, kanske skulle inte den sorten får henne att gömma ansiktet i kudden, övertygad om att något på riktigt är så jävla fel. 
Som barn hittar på att de har en enhörning i garderoben håller hon fortfarande på, otroliga scener målas upp inuti hjärnan(och hjärtat), och hon tänker att om det vara skulle vara sant så skulle precis allting vara bra. 
Så hon låter det vara sant, hon låter andra imponeras och sig själv beundras av hennes lögner, och för varje påhittad anekdot får hon en tjugondel av ett ögonblick där hon beundrar sig själv. 
Kort därefter spricker såklart den tunna vackra såpbubblan, och hon hoppas innerligt att ingen märker att Jocke Berg faktiskt inte är hennes gudfar, att låten "M" inte handlar om någon hon känner. 

Ibland ljuger hon så verkligt att hon övertygar sig själv; de är den värsta sortens lögner, för de handlar alltid om känslor. Och hon vet lika väl som vem som helst, att känslor oundvikligen sårar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela